Det jag saknar mest från Bohuslän är de fantastiska solnedgångarna och spelet mellen himmel och hav. Ingen dag är den andra lik, ljuset skiftar ständigt. Visste ni förresten att Bohuslän är Sveriges artrikaste landskap vad gäller växter? Det är inte förvånande. Naturen är så skiftande, där finns allt! Hav, skog, äng, klippor, fjäll. En av mina absoluta favoritrundor i Strömstad började i stan och gick utmed Strömsvattnet, ett litet vattendrag som söker sig mot havet, jag fortsatte över en bro och genom ett villaområde, kom fram till ett ridhus med betande hästar och blomsterängar, fortsatte på en grusstig genom ytterligare små hagar och kom så till en mindre skog. Vid skogens slut möttes jag av berg, en havsvik med en hägerkoloni och till slut nådde jag fram till havet och även till den charmiga lilla staden! Detta är livskvalitet för mig, något jag saknar idag. Visst, bokskogen är också charmig men jag är bortskämd med så mycket mer variation! Här får ni njuta av en del bilder!

What I miss the most from Bohuslän are the fantastic sunsets and the variation of the sky and sea. It is constantly shifting. Did you know by the way that Bohuslän has the most species of vegetation of Sweden? That is not surprising! Bohuslän has it all: the sea, the woods, meadows, rocks and mountains. When I lived in Strömstad I had a favorite walk that started in the town and along a stream that seeks its way towards the sea, I continued over a small bridgre, through an area of villas, reached a stable with horses grazing, got to a small path surrounded by pastures and then I came to a small wood. By the end of the woods I was met by hills, an inlet where herons found a lot of fish to eat. At last I reached the sea and the charming little town! This is life quality to me and I miss that. Sure I have the beech woods here but I am spoiled to have so much more!

Here are some pictures for you to enjoy!